Tankfull

 
Den här dagen har inte varit som alla andra. Jag trodde att den skulle sluta rent katastrofalt men åh.. va fel jag hade och det var väll tur det! När snön sedan började falla så dök ett enormt leende upp på mina läppar och hela vägen hem lyssnade jag på "Den första snön är alltid vitast" för att stärka julkänslorna ytterligare. Tyvärr så var det inte lika mycket snö hemma, men lite vitt vid vägens kant är allt en bra början.

Äkta Blondie

Jag gillar att läsa hemska och sorgliga böcker. Detta för att det ofta innebär att de är väldigt gripande och får en att faktiskt känna något. Speciellt självbiografier är jag extra fast i, eftersom jag tycker att det är väldigt intressant att få läsa om livshistorier som faktiskt har existerat och som har varit en riktig människas vardag. Jag gillar hur den sortens böcker ger mig en ökad förståelse för så mycket och får mig att fundera kring allt från saker som händer ute i världen till saker i mitt egna lilla liv.
 
 
Om du tycker som jag så rekomenderar jag dig att läsa boken Blondie, som är en historia skriven av Birgitta Andersson och som till stor del är baserad på hennes liv. Mer än så behöver jag inte säga.

Om en dag med planer

Tänker väldans mycket på morgondagen, som kommer bli en fullspäckad torsdag. Jag ska börja dagen som vanligt, med att åka till skolan med mamma vid sjutiden. Så fort jag är där så blir det att gå raka vägen till receptionen för att boka ett klassrum (om man nu får göra det som elev), för vi är några i klassen som behöver ett för att vid åttatiden spela in en liten minifilm. När filmen är klar är det dags för Shalomträff och efter det, klockan nio fyrtiofem, DÅ börjar skolan.
 
Då blir det svenska och biologi, följt av det icke efterlängtade slutprovet i idrott. Efter det så blir det lite plugg på biblioteket tills det är dags att ta bussen till Skene där jag ska ha extra lång sånglektion som ska avslutas med en övning med blåsorkestern som ska spela när jag ska sjunga på de där julkonserterna som jag inte riktigt har haft tid att bli nervös över än...
 
Men nu däremot så tar jag mig en pepparkaka och önskar att allt ska gå så som jag hoppas och vill.

Man kan tvingas till att sluta ögonen, men inte till att sova

Jag är så trött så att jag, när jag ligger i sängen och läser i idrottsboken, somnar. Jag tillåter mig själv att göra det för jag vet att någon när som helst kommer ropa att det är middag.

Helt korrekt. Fem minuter senare ropar lillebror och jag pallrar mig ner. Jag stoppar lite mat i magen och sjunker sedan in i fysikens värld istället. En timmes plugg och sen somnar jag igen.

 


Lite så är mitt liv för tillfället. Jag har inte riktigt tid att sova känns det som, för jag har inte ens tid att göra allt annat som jag måste ha tid att göra. Jag slumrar till då och då, tar nån kopp kaffe för att orka och får sedan leva med lite ringar under ögonen. Det är inte lång tid kvar nu. Snart får jag sova ut ordentligt.

 

And I think to myself, what a wonderful world!

Idag har jag insett att världen faktiskt är lite finare än vad jag länge har trott. Ja, det menar jag verkligen bokstavligen. Jag var nämligen på årskoll hos optikern idag och det visade sig att jag har blivit en väldans massa närsynt. Jag har alltid gått runt och sagt att jag knappt behöver glasögon eller linser, jag klarar mig ju, får bara lite huvudvärk, men det var för att jag inte visste att man kunde se så mycket bättre. Tydligen så ser jag bara 30% - när jag har glasögonen på mig!
 
 
Jag längtar så tills linserna kommer! Jag längtar så till att få se allt så klart och fint som det faktiskt är. Åh.. vill se stjärnor tindra klarare på himmelen och julljus skina så fint och... Nej nu blir jag allt lite väl euforisk!

It is Christmas in the heart that puts Christmas in the air

Igår kickade jag och min fina vän Lovisa igång julen med en riktigt mysig dag. Först gick vi på en loppis i skolan som min Matilda och hennes klass hade anordnat och efter det promenerade vi till Åhaga där det var julmarknad. En hel del julklappar inhandlades faktiskt och julkänslorna bara bubblade inom oss. Vi vandrade runt där inne ända tills våra magar kurrade, för då gjorde vi som vi mest hela tiden gör, vi gick och satte oss på ett fik.
 

 
Ner med mumsig mat i magen och när trummorna från ett fackeltåg som gick igenom stan hördes så sattes jackorna på snabbt som bara den. Kort där efter så var vi en del utav det där tåget som då och då stannade för att t.ex. se julgranen på stora torget och alla julljus i stadsparken tändas. I stadsparken bjöds det också på glögg och pepparkakor och julmusik från hemvärnets orkester, vilket fick avsluta vår juldag.

And our dreams are who we are

Började dagen med att vandra under fin julbelysning i stadsparken och lyssna på fin julmusik. Det gjorde mig riktigt flummigt glad och med det humöret fortsatte jag dagen.
 
 
Skoldagen började sedan med att en kille vid namnet Jesper pratade om hur det är att läsa till läkare inför min klass och pararellklassen. Han läser alltså själv till läkare, men har för tillfället tagit ett sabbatsår. Jag tyckte det hela var väldigt intressant och inspirerande och under tiden väcktes en massa frågor som jag självklart ställde. Hehe tja.. jag var helt klart den som frågade mest, men man får ju ta och passa på.
 
Efteråt kände jag mig (och känner mig fortfarande) betydligt mer studiemotiverad och drömmen om att bli läkare känns något starkare. Jag har länge oroat mig över att det kan vara så att jag bara har intalat mig själv att jag vill bli läkare, eftersom jag sagt det ända sen jag var liten och knappt visste något annat, men jag tror att jag kan ha oroat mig i onödan.
 

Jag vägleds av förnuftet och inspireras av känslan

 
I ett litet mörkt rum med julbelysning i taket och massa underbara människor sittandes i soffor med filtar inlindade kring sig, spenderade jag min morgon. Vi åt pepparkakor och lyssnade på en fin berättelse med en fin andemening. Det var en riktigt mysig början på en lång dag som inte riktigt är över än.

The most wasted of all days is one without laughter

 
Idag kom jag hem till nykokt risgrynsgröt. Julhjärtat mitt fick ta och slå lite extra hårt för en stund, vilket det också gjorde när jag gick runt och kollade runt i affärer på stan i jakt på något att ha på mig under allt från julkonserter till julavslutningar. Julmusiken som dessutom spelades i affärernas högtalare och ljusen som lyste ute i mörkret som redan hade hunnit falla, gjorde det också lite extra stämningsfullt. Så där vandrade jag runt och tänkte på en massa fint, specielt sådant som jag fått uppleva idag. För detta har varit en helt vanlig dag fast med en himmlans massa fina ord, skratt och andra ganska så märkliga saker.

Go tell it! Go tell it!

Egentligen så har jag inte tid att skriva ett enda ord här, men eftersom jag ändå inte kan välja vad jag ska börja plugga och eftersom jag har haft en så himmlans fin dag så gör jag det ändå.
 
Min dag har bestått av ett fåtal lektioner som var väldigt flummiga och efter det lite flummigt pluggande. Andra halvan av dagen bestod av det som i princip är motsatsen till pluggande - jo musik! Först var det övning med kören som har satts ihop av folk från Shalom och det var enormt mysigt. "Go tell it on the mountain" sjöng vi och den ska vi sjunga på skolavslutningen är det tänkt, om allt går vägen. Där träffade jag en massa fina männskor och en av dem pratade jag med om allt och ingenting, nästan hela vägen från skolan till kulturskolan i Skene där jag hade sånglektion.
 
http://24.media.tumblr.com/tumblr_lqgj24MQja1qb8xspo1_500.png
 
Efter sånglektionen så stod jag en stund och sjöng som en galning i busskuren. Jag passade på när jag var ensam där. Jag sjöng på en jullåt som jag ska sjunga, visst kompad av en blåsorkester, på två julkonserter. Oj oj.. känner att jag trotsar min nervositet en hel del nu...

Varför denna känsla?

När jag står hemma på mitt rum och sjunger orden i Brandi Carlile´s "The Story" och tar i från tårna och verkligen lever mig in i låten, så frågar jag mig själv varför i hela friden jag om och om igen tackar nej till att vara med på konserter och liknande. Jag har en sån längtan efter att stå på någon form utav scen igen, för det var så länge sen nu. Det hade varit så häftigt att få sjunga en låt som "The Story" och verkligen ta i som bara den, någon annan stans än inne i mitt rum. Så varför tackar jag nej? Svaret är enkelt: på grund av nervositeten.
 
Åh jag blir så arg på mig själv! Det finns ju verkligen ingenting bra med nervositeten, den bara förstör. Jag blir stel som en pinne, pulsen blir skyhög och jag intalar mig själv att rösten kommer spricka på varenda ton. Då blir det inte bra. Då kan man inte sjunga "The Story" på en riktig scen.
 
 
Om någon av er har något tips på hur man blir kvitt sin nervositet, eller i alla fall kan få den att lätta något, så får ni gärna skriva en liten kommentar. Det skulle göra mig glad.

Om en söndag

Kalas, Så mycket bättre, matteplugg, idrottsplugg, övning på låten till julkonserten och lite tankar på att det vore väldigt mysigt ifall den där snön kunde ha lust att falla ner och lägga sig som ett vitt täcke över staden - det är vad min söndag har bestått av.
 
 
Och te och Solsidan det är vad som är kvar.

Ett recept som en gång uppfanns i lilla landet Norge

Jag hade lovat en fin själ att nu i helgen dela med mig av receptet på brödet jag bakade under mitt höstlov. Så här kommer det helt enkelt. Baka och njut!



Ingredienser (2st)                         Så här går du till väga:
50 g färsk jäst                               Smula ner jästen i en degbunke. Värm sedan vattnet till 37°C och lös upp jästen i vattnet. Tillsätt 
2 dl vatten                                    yoghurten och saltet och blanda sedan i grahamsmjölet, rågmjölet och nästan allt vetemjöl. Arbeta
3 1/2 dl naturell yoghurt               degen tills den släpper degbunkens kanter. Strö över ett tunt lager mjöl och låt degen jäsa under
2 tsk salt                                       bakduk på ett varmt och dragfritt ställe i 1 - 1 1/2 timme, eller tills den är dubbelt så stor. Ta sen upp
6 dl grahamsmjöl                         degen på mjölat bakbord och knåda i resten utav vetemjölet. Forma till två släta limpor och lägg dem
1 1/2 dl grovt rågmjöl                   i smorda formar som du också ser till att ha bestrött med havrekli. Nagga limporna och låt dem jäsa 
2 dl havrekli                                 övertäckta i ytterligare en halvtimma. Pensla dem med lite vatten när de har jäst färdigt och strö över
ca 4 dl vetemjöl                           lite havrekli. Grädda i 200°C i nedre delen utav ugnen i en kvart. Flytta sedan upp dem till mitten utav
                                                    ugnen och grädda i ytterligare 35 minuter. Ta ut dem ur ugnen och stjälp försiktigt upp dem på galler.
Pensling                                       Låt dem kallna i bakduk. Skär inte sen upp bröden direkt, utan låt dem vila någon dag.  Sen har du en
vatten                                           massa gott och mättande bröd, som smakar sådär precis lagom syrligt och mustigt. Eftersom du för-
havrekli                                        modligen inte proppar i dig allt på en gång så kan det också vara bra för dig att veta, att i burk eller
                                                    plastpåse håller det i ungefär en vecka och i frys ca 8-9 månader.


Morgonlyx

 

Precis som de flesta helgmornar så lyxar jag med en lite extra god frukost. Idag blev det lite utav ett jultema, men vörtbröd, fil med pepparkakssmak, russin och en valnöt. 
 
 

Lite lycka i kroppen

Vissa dagar så går allt bara fel, men om det finns sådana dagar så borde det också finnas en motsats - dagar när allt verkligen bara går hur bra som helst. Idag har det varit en sån dag. Det har egentligen inte hänt något speciellt, men allt som har hänt har verkligen gått så bra som det bara går och av massa småanledningar så har jag känt mig så enormt glad. Jag är glad över att det blev en sån dag, för det behövdes nog verkligen.
 
 
Och för er som inte visste det så kan jag berätta att något som är väldigt typiskt mig när jag är sådär flummigt glad är att jag kan få för mig att göra lite märkliga saker. Som att t.ex. verkligen vilja köpa en massa hela nötter med skal och allt, även om jag vet att vi inte har någon nötknäppare (utan i en kvart måste känna mig lite som han som sjunger "far jag kan inte få upp min kokosnöt", när jag knappt ens med en köttyxa lyckades öppna en mandel).
 

Dags att dofta som julen

 
Idag kom mamman min hem, efter att ha spenderat några dagar nere i Helsingborg. I bagaget hade hon en liten present, tre fina burkar med body butter från The Body Shop som luktar sådär underbart juligt. Någon som tror att jag blev glad?

En sorg för en julälskare

 
Jag är glad över att granen på stora torget är på plats, för det påbörjar julkänslorna. Jag är däremot ledsen över att jag inte riktigt har tid att tänka på det - på julen alltså. Det är så mycket nu och jag har redan insett att julen liksom kommer läggas lite åt sidan i år. I alla fall i järmförelse med vanliga jular, då det rycker i kroppen för att få börja fixa och trixa och tänka på julen redan i oktober.
 
Att konstatera att det faktiskt är så här nu, det tär lite i mitt julhjärta.
 

För att det är det viktigaste jag har

 
Idag var det dags att bege sig till skolan igen. Men förutom att befinna mig där, så har jag varit på kulturskolan och sjungit en himla massa fina julsånger och det bästa av allt - jag har haft ordentligt med kvalitetstid med min lillebror. För mamma och pappa jobbar, så vi är hemma själva denna kväll, natt och imorgon morgon. 

Känslor på ett papper

 
Kladdar ner en massa ord på ett papper, som skulle kunna tänkas bli en liten sång. För det är lite så jag gör när känslorna och tankarna tar över, så att jag ändå inte kan fokusera på något annat. 

Om en sjukling

 
Idag är lilla sjuklingen Cecilia hemma från skolan och har lite smått ångest över allt hon förmodligen missar. Istället trippar hon runt i mysigaste kläderna och äter en mumsig frukost bestående av kaffe, äggmacka och yoghurt med hallon, som smakar som degen till Hallonmumsen som hon ofta bakar. Resten utav dagen spenderas med en massa plugg (och en massa te) för att utnyttja tiden så bra som möjligt. För nu för tiden så är just tid en bristvara.

Mitt ute i ingenstans

Precis som jag trodde så låg lägergården mitt ute i ingenstans och precis som det brukar vara när man befinner sig mitt ute i ingenstans, så var det inte särskilt lätt att få någon bra tillgång på det där vi kallar internet.
 
 
Men nu är jag hemma, efter ett läger då vi mest har myst vid en brasa iklädda mjukiskläder, pratat, sjungit och tagit det lugnt. Fast tyvärr så envisades min förkylning med att komma tillbaka i form av jobbig snuva, trötthet och en röst som var hesare än hesast, men jag har haft det väldigt bra ändå!

Packa packa liten kånken

 
Nu är det packat och klart. Har med mig lite allt möjligt som kan tänkas behövas (och inte behövas), men matteböckerna får allt stanna hemma. De var på väg ner i kånken först, men sen insåg jag att vi nog behöver komma ifrån varandra ett tag.

Om packning och fem fina fynd

Väskan är framplockad ur garderoben och ställd på golvet i mitten utav mitt rum, längre än så kommer jag inte med någon packning ikväll. Har planerat att imorgon skriva en packningslista under bussfärden till (och kanske även hem från) skolan. För imorgon ska jag iväg på läger på en gård som jag tror ligger ungefär mitt ute i ingenstans om jag har förstått det rätt. Där ska jag befinna mig tills på söndag eftermiddag, vilket ger mig lite panik då "att göra-listan" inför helgen egentligen inte är särskilt tom, men jag har tänkt att försöka tänka bort det så gått det går.
 
 
Och på tal om någonting helt annat så har jag gjort ett fynd idag. Fyra underbart fina glasunderlägg och ett jättesött muminglas och det för bara ynka tjugofem svenska kronor. Ja, det kallar jag verkligen ett fynd!

Lite måsten

 
En kväll som denna, så skriver jag på en essä om varför man utför onda handlingar och känner mig lättad när den tillslut är inskickad. Jag dricker kaffe för att hålla mig pigg, för att orka plugga matte. Och så tänker jag en hel del på allt annat jag skulle behöva göra, men inte hinner med.
 
En helt vanlig onsdagkväll.

Popping pumpkin pieces


Att rosta pumpakärnor i ugnen, är något jag absolut tycker att ni ska göra. Lägg först alla kärnor i en skål, häll på en liten skvätt olivolja och salt och rör runt ordentligt. Lägg på en plåt med bakplåtspapper och skjutsa in i en 225 grader varm ugn i ungefär tio minuter. Det hoppar och knastrar inne i ugnen ett tag och sen så har du något litet mumsigt som är otroligt beroendeframkallande och som passar att äta som "snacks", eller som topping på gröten, eller till något helt annat mumsigt du kommer på.
 
 

Liten sjukling

 
Idag var det nästan natt ute när jag kom hem, efter en skoldag då jag faktiskt inte har mått särskilt bra. Magen och halsen har envisats med att göra ganska ont och efter tre nätter då jag sovit minimalt på grund av att jag helt enkelt inte kunnat somna på kvällen, så känner jag mig ganska trött. Men jag är glad ändå. Självklart vore det väll "trevligare" att vara friskt, men till skolan ska jag ju oavsett (för jag har verkligen inte tid att stanna hemma) så det är väll bara att finna sig i hur läget är antar jag.
 
Det enda jag sörjer lite smått över kan väll möjligtvis vara att jag förmodligen inte kommer kunna gå på sånglektionen imorgon, vilket jag sååå gärna vill! För imorgon är det dags att börja med jullåtar och åh va det vore underbart!

Om sånt som brukar finnas men inte finns

Söndag. Sista dagen av lovet. Ångest?
 
Nej du, inte alls faktiskt! Den där klumpen som ofta sakta börjar växa inne i magen min, dagen innan skolan drar igång igen efter ett lov, den har inte dykt upp alls idag. Åh va det känns underbart skönt! Visst har jag haft ett fint lov, men av vissa anledningar så kan det faktiskt på sätt och vis kännas skönt att skolan drar igång igen. Visst, det kommer förmodligen bli en tuff period i skolan nu, men det tynger mig inte särskilt mycket för tillfället. Jag känner mig liksom beredd.
 
 
Jag hoppas att så många som möjligt av er också slipper känna den där klumpen, för egentligen så är den så onödig. Försök va positiv och försök sätta ett leende på läpparna, då blir det lite enklare. Kanske lättare sagt än gjort, men försöka bör man.
 
Och kom ihåg att man aldrig kan göra mer än sitt bästa. Ville bara påminna om det då jag själv verkar ha en tendens att glömma bort det ganska lätt...

Klaga inte över vinden - lär dig segla!

 
Denna morgon har jag sörplat te, försjunken i de sista sidorna utav den här boken. Det var verkligen perfekt att läsa den så här dagen innan skolan drar igång, för nu bubblar en massa kämparglöd och motivation inom mig och det passar ju väldigt fint då det säkert blir en hel del att stå i ett tag framöver. 

När jag är glad så brukar jag baka, när jag inte är glad så bakar jag för att bli det

På grund av - eller snarare tack vare - en i princip sömnlös natt, så har jag hunnit med oerhört mycket det senaste dygnet. Jag har bland annat hunnit med att läsa en väldans massa sidor i bra böcker och även pluggat en hel del. Jag har också hunnit med att baka bröd, dock inte under natten utan på dagen då förstås och så har jag hunnit med att vara lite extra glad.
 
 
Det enda jag inte har hunnit med är att vara trött och det hade jag inte tänkt ha tid med nu heller. Okej, kanske en liten stund i natt i alla fall..

Lite jul i guldig förpackning

 
Här är ett tips till alla er som älskar risifrutti, eller är lite utav en julfantast, eller är galen i saffran, eller helt enkelt bara tycker att det är skoj att testa saker som är "nyheter" eller "limited edition". Oavsett så tycker jag att du ska köpa dig en Risifrutti Saffransguld, eller varför inte flera stycken när du ändå håller på. För den är enormt mumsigt! Ville bara säga det..

Wake up, it´s a lovely morning!

 
Idag är det fredag och jag börjar min dag med frukost på sängen, tittandes på "Hela Sverige Bakar" medan regnet smattrar mot rutan. God morgon!

Höstigare höstdag får man leta efter

Av någon märklig anledning så fick jag lust att gå ut på en promenad, just precis när det ruggiga höstvädret var som ruggigast. Ungefär en timma senare så kom jag hem, blöt från topp till tå och med frusna fingrar. Bytte om till mjukisbyxor och stickad tröja och i det har jag myst resten utav dagen.
 
 
För övrigt så har jag konstaterat att det är november och att oktober flög förbi snabbt som bara den. Jag har också lagat och smakat pumpa för första gången i mitt liv, rotat bland gamla saker, sjungit och spelat piano, sett på inspelat avsnitt av "Så mycket bättre" och druckit kopiösa mängder te.
 
Och nu tänkte jag avsluta denna riktigt höstiga dagen med ännu mer höstgöra. Ska koka ännu lite mer te och läsa i Underbara Claras bok.
 
Kram på er!

Little things of autumn

Jag gillar när man försöker se det fina i det lilla i vardagen och i livet i sig. För det finns så många småsaker som är så himmlans underbara och som faktiskt är det som gör livet så fint, men vi glömmer ofta dem i skuggan av allt annat eftersom vi tar dem för givet. Men jag tycker i alla fall att man ska se till att uppmärksamma dessa små saker, det tror jag både man själv och människor kring en blir lyckligare av.
 
Just därför gillar jag bloggen "Little things" eftersom där uppmärksammas endast de där fina småsakerna och det blir man så glad av, så därför sprider jag vidare det till er. Denna gången är det fina små höstsaker.